Om Finland tänker nå regeringens och EU:s energi- och klimatmål måste trafiken förnyas radikalt. Det är emellertid svårt att bygga den laddningsinfrastruktur som krävs för elbilar marknadsbestämt utan nya styrmedel.
Regeringen lämnade i november en rapport om energi- och klimatstrategin till riksdagen där den drar upp riktlinjer för energi- och klimatpolitiken fram till 2030. Ungefär 40 procent av de utsläppsminskningar som inte omfattas av utsläppshandeln beräknas i strategin komma från trafiken. Målet tvingar till att förbättra trafiksystemet, fortskaffningsmedlens energieffektivitet och användningen av förnybara bränslen.
Enligt strategin vill regeringen importera 250 000 elbilar till Finland. Målet är bra men det kräver också utbyggnad av en omfattande laddningsinfrastruktur. Laddplatser behövs såväl i offentliga miljöer som på hemmens parkeringsplatser. Enligt uppgifterna i eltrafikprojektet Sähköinen liikenne finns det för tillfället drygt 700 offentliga laddplatser vid ungefär 250 olika laddstationer. För jämförelsens skull kan det konstateras att antalet service- och automatstationer i Finland är strax under 1 900.
Lokalkraft understöder att infrastrukturen byggs marknadsbestämt. Detta är emellertid svårt om staten inte ämnar stöda byggandet med nya styrmedel. Laddningsinfrastrukturen kommer inte att byggas ut om det inte finns tillräckligt med elbilar som utnyttjar den. Å andra sidan vill konsumenterna inte köpa bilar om de inte kan vara säkra på att de smidigt kan ladda dem i närheten av sina arbetsplatser eller under resor i landet.
Regeringen måste nu övergå från strategiska linjedragningar till konkreta handlingar. Hittills har man främst byggt laddstationer i städerna i södra Finland och på offentliga platser. Ett sätt att öka antalet privata laddstationer skulle vara att understödja byggandet av dem genom en skattelättnad motsvarande hushållsavdraget som husbolagen kunde ansöka om.
Elnätsbolagen skulle vid behov gärna delta i byggandet av laddningsinfrastrukturen för eltrafiken. Detta skulle i sådana fall naturligtvis ske som en del av nätbolagens övervakade affärsverksamhet och de tillhörande investeringarna och intäkterna skulle ingå i nätbolagens tillsynsmodell.